# Månadssparande och ränta på ränta: tre räkneexempel *2026-11-07* > Så räknar du ut slutbeloppet när du sparar samma summa varje månad och får ränta på ränta. Med tre räkneexempel du kan kontrollera själv. Månadssparande med ränta på ränta innebär att varje insatt månadsbelopp börjar ge ränta direkt, och att räntan från tidigare månader också ger ränta. Slutbeloppet beror på tre saker: hur mycket du sätter in varje månad, hur lång tid du sparar och vilken årlig avkastning du räknar med. Den här guiden visar hur du räknar ut det för hand, med räkneexempel som du kan kontrollera. ## Vad skiljer månadssparande från ett engångsbelopp Vid ett engångsbelopp växer summan på samma sätt varje period. Vid månadssparande läggs nytt kapital till varje månad, och det kapital du redan har fortsätter att växa. Därför ökar skillnaden mellan insatt och slutligt belopp mer ju längre tid du sparar. Det är samma princip som i [räntesnurran](https://fsol.se/artiklar/rantesnurran-forklarat), men med ett återkommande tillskott. ## Formeln i ord Om du sätter in samma belopp i slutet av varje månad, och årsräntan delas upp i månadsränta, blir slutvärdet: Slutvärde = månadsbelopp × ((1 + r)^n − 1) / r Där r är månadsräntan (årsräntan delat med 12, uttryckt som decimal) och n är antal månader. Sätter du in pengarna i början av månaden blir resultatet något högre, eftersom varje insättning får en extra månads ränta. Exempel: 3 % per år ger r = 0,03 / 12 = 0,0025. Tio år är n = 120. ## Tre räkneexempel Alla exempel förutsätter insättning i slutet av varje månad och att årsräntan delas upp på tolv månader. Det är antaganden, inte prognoser. Avkastningen på ett riktigt sparande varierar. - 1 000 kr i månaden i 10 år, 3 % per år: insatt 120 000 kr, slutvärde cirka 139 741 kr. Räntedelen är cirka 19 741 kr. - 1 000 kr i månaden i 10 år, 5 % per år: insatt 120 000 kr, slutvärde cirka 155 282 kr. Räntedelen är cirka 35 282 kr. - 500 kr i månaden i 20 år, 5 % per år: insatt 120 000 kr, slutvärde cirka 205 517 kr. Räntedelen är cirka 85 517 kr. De två sista raderna har samma insatta belopp men olika slutresultat. Skillnaden beror på tiden. Längre tid gör mer för ränta på ränta än en högre månadsinsättning gör på kortare sikt. ## Steg för steg 1. Bestäm månadsbeloppet som du faktiskt kan spara varje månad, utan att behöva ta av din buffert. 2. Bestäm tidshorisonten i månader. Tio år är 120 månader. 3. Ta årsräntan du vill räkna med och dela med 12. 3 % blir 0,25 % per månad. 4. Räkna ut ((1 + r)^n − 1) / r och multiplicera med månadsbeloppet. 5. Jämför med summan av insättningarna (månadsbelopp × n). Skillnaden är räntedelen. 6. Kör scenariot två gånger, med lägre och högre ränta. Spannet visar hur känsligt resultatet är. ## Vanliga misstag - **Att räkna med en fast avkastning.** Ett fondsparande eller ett räntekonto ger inte samma avkastning varje år. Räkna med flera nivåer, inte en. - **Att glömma inflationen.** 155 282 kr om tio år har inte samma köpkraft som 155 282 kr i dag. Vill du jämföra med dagens pengar behöver du räkna med en lägre realränta. - **Att blanda ihop årsränta och månadsränta.** Dela alltid årsräntan med tolv innan du sätter in den i formeln. - **Att glömma skatt och avgifter.** Både skatt och avgifter minskar slutbeloppet. Lägg in dem separat när du vet vilken produkt det gäller. - **Att sluta spara vid första nedgången.** Ränta på ränta fungerar bara om insättningarna fortsätter. ## Vanliga frågor ### Är det bättre att göra en stor insättning än att spara varje månad? Med samma totala insats ger en tidig engångsinsättning mer, eftersom pengarna växer längre tid. De flesta har dock inte en stor summa att börja med. Månadssparande är ett sätt att börja med det man har och låta tiden arbeta. ### Kan jag kontrollera ett belopp med kalkylator? Ja. Om kalkylatorn har fält för månadsinsättning kan du jämföra resultatet med formeln ovan. Använd samma belopp, år och ränta. Så ser du om båda ger samma svar. Läs mer i [guiden till räntesnurran kalkylator](https://fsol.se/artiklar/rantesnurran-kalkylator). ### Vilken ränta ska jag räkna med? Det finns inget rätt svar. Räkna med en låg och en hög nivå och se vad som händer. Om du vill förstå hur styrräntan hänger ihop med ränteläget kan du läsa [Riksbankens information om styrräntan](https://www.riksbank.se/sv/statistik/rantor-och-valutakurser/styrranta-in--och-utlaningsranta/). ## Nästa steg Börja med ett månadsbelopp du klarar även i en svag månad, och räkna ut två scenarier. Om du vill se tidsaspekten mer i detalj finns [guiden för att spara i tio år](https://fsol.se/artiklar/rantesnurran-spara-10-ar) och [en översikt över långsiktigt sparande](https://fsol.se/artiklar/langsiktigt-sparande).